JÄMNA LÅGOR - IV. Se väggen innan du går in i den

Livsfarligt beteende

Utbrända är ofta utåtriktade, initiativrika, duktiga människor. Människor som gärna vill ha sitt finger med i spelet och som lätt tar på sig uppgifter som andra skyr, och dessutom gör det bästa av dem. Människor som med andra ord inte kan säga nej, och som man småningom kommer att förvänta sig bara mera av!
Väldigt ofta handlar det om människor som arbetar med andra människor: närvårdare och läkare, socialarbetare och förtroendemän.
Dessa människor är duktiga också på att hålla masken när de drabbas. De erkänner inte ens för sig själva att de håller på att brista. När de har legat sömnlösa några nätter accepterar de kanske ett par veckors sjukskrivning.

Vad som händer med en människa som drabbas av akut utbrändhet, eller det som kallas utmattningssyndrom, är att olika fysiska och mentala funktioner har börjat svikta. Minnet spelar spratt, humöret pendlar mellan ytterligheter, tröttheten stillas inte av sömn. Hjärnan kokar. Det går inte att få stopp på den.
Ofta försöker människor lösa den plötsliga sjukledigheten med att göra sådant som de har försummat. Efter att i ett par dagar ha sovit mycket och haft det riktigt tråkigt börjar de baka och sy, måla om köket, anlägga trädgårdsland, bjuda folk på fest, städa garderober, gå långa raska promenader …
I vissa fall kan läkaren ha uppmanat patienten att göra just sådant. Att sova ut och sedan göra lustfyllda, trevliga saker.
Och så sinnsätter patienten sig att hinna med aerobic och jogging några gånger i veckan när han väl är tillbaka på jobbet. Han har ju fått känna sig som en ny människa, med endorfinerna sprättande omkring i hela kroppen, ja han har känt lycka för första gången på länge.

När en människa har gått igenom detta under en kort sjukledighet återupptar hon jobbet, hon kan känna sig frisk och kry, och tar tag i jobbet med ännu större ambitioner. Lite för att kompensera för att hon har haft det så bra under sjukledigheten.

Nästa gång utbrändheten gör sig påmind faller hon djupare. Det stadiet kallas utmattningsdepression och är en livsfarlig sjukdom.

Tyvärr är kunskapen om utbrändhetens väsen mycket varierande bland våra läkare. De skriver ut psykofarmaka och ett par veckors sjukledighet, i synnerhet om den drabbade har sömnproblem. En depressionsmedicin kanske hjälper en tid, och man känner sig lite gladare. I värsta fall lämnar man medicinen när man känner sig bättre. Så har kroppen än en gång kämpat förgäves om vår uppmärksamhet.

Det enda som kan bota en utbränd människa är att totalt ompröva sitt liv och sitt sätt att leva. Hon måste gå på djupet med sig själv, sin omgivning och sitt beteende. I de allra flesta fallen behöver hon sakkunnig hjälp.
Istället för att göra allt det där som är roligt och som hon inte har hunnit med, måste hon lära sig att ha tråkigt, att inte göra något alls. Det kan vara oerhört svårt för en aktiv människa. Hon måste få stopp på sin egen hjärna, s.a.s. formatera disketterna och lägga in nya. Hon måste lära sig leva i tystnaden, utan några som helst yttre stimuli. Hon måste lära sig att röra sig långsamt och att se den värld som finns i stillheten. Hon måste lära sig att brinna med jämna lågor istället för att lägga ner allt sitt bränsle på en enda stor brasa.

JÄMNA LÅGOR - III. Se väggen innan du går in i den

När stressen blir farlig

Stress är inte bara av ondo. För att överhuvudtaget kunna prestera något i livet behöver vi ett visst mått av stress. Stressen förändrar reaktionerna i kroppens kemi och är den signal vi behöver för att överleva när fara hotar. Så är vi funtade.

Vissa människor behöver mera stress än andra, och de åstadkommer då mer än andra. Stressen är det bränsle som håller motorn igång. Det här är heller inte farligt om man lyckas stänga motorn mellan färderna och låta den vila. Men stress kan också leda till utbrändhet.

Tillfällig stress kan botas med en tids vila. Utbrändhet kan aldrig botas med enbart vila. Inte en aldrig så lång sjukledighet botar en utbränd människa, om hon inte samtidigt får möjligheter att gå till botten med hela sin livssituation, och får sakkunnig hjälp. Javisst, med långvarig vila kan man återfå sin arbetsförmåga, men risken för återfall, och då kanske ännu djupare, är stor.

Stress är inte bara att ständigt ha bråttom eller att farten är hög. Farlig stress är när man tappar kontrollen över tillvaron. När högen eller listan med ogjorda saker ständigt växer och man inte vet vilken ända man skall börja i. Farlig stress är att varje dag på jobbet känna sig maktlös och ovärdig eller utanför. Farlig stress uppstår också av långvariga privata kriser, såsom fysiskt eller psykiskt våld och alkoholism i hemmet, kroniskt sjuka barn eller föräldrar att ta hand om. Små barn kan lära sig mönstret för farlig stress om de alltid blir underhållna och aktiverade, om de inte får ha det tråkigt ibland och det sällan är helt tyst omkring dem.

Bristen på någon att dela tillvaron med kan bli en övermäktig stressfaktor. Ett monotont arbete som inte ger någon tillfredsställelse men heller inte ”stressar” kan också bli så förlamande att kroppens stressignaler slår på det röda ljuset. Det kan leda till ångest och djup depression.

När stressfaktorerna är för många slår kroppen larm. Larmsignalerna kan vara plötsliga smärtor i rygg och mage, rytmstörningar, hudutslag och allergi, sömnlöshet, migrän. Oftast söker man då hjälp för de fysiska symptomen och det finns en risk för att man springer hos läkare i långa tider utan att få en diagnos. Också det ökar ångesten och oron. De fysiska symptomen är nog så verkliga och plågsamma, men det är också möjligt att de beror på att själen är sargad och man är på väg in i väggen med fart. Därför är kännedom om den egna kroppen en av de viktigaste vårdformerna vid utbrändhet. Det gäller att se varningssignalerna i tid.

Vi är inte bara fysiska varelser. Våra känslor och tankar kan göra oss fysiskt sjuka. Oro, skam och skuld, vrede och bitterhet, rädsla är känslor som tär. Obearbetad sorg och ensamhet kan plantera sjukdomar i kroppen.

Vi reagerar som ekorren i det berömda hjulet. Känslor leder till psykosomatiska sjukdomar. Fysiska sjukdomar är ofta signaler som berättar att vi mår psykiskt illa.

Stresspoäng enligt Thomas Holmes & Richard Rahe ger bl.a. följande förändringar:

Makes eller makas död (100 poäng), separation och skilsmässa (73, 65), personlig skada eller sjukdom (53), giftermål (50), arbetslöshet och pensionering (47, 45), graviditet eller sexuella problem (40, 39), yrkesbyte (36), stora lån (31), problem med svärföräldrar, barn flyttar hemifrån (29), personliga framgångar (28), förändrade personliga vanor (24), förändrade arbetsvillkor (20), ändrade matvanor och semester (15, 13), jul (12).

Om poängen under ett år är över 300 är risken att insjukna i en svår sjukdom 50 %, enligt forskarna. Risken minskar med minskade poäng.

De har också utarbetat ett särskilt poängsystem för barn och unga.

JÄMNA LÅGOR - II. Se väggen innan du går in i den.

Arbetsplatser som förbrukar sina anställda

En dålig arbetsplats kan driva en människa in i en livskris som kan få följder för hela hennes framtid. Oro för att mista arbetsplats och utkomst, ett dåligt arbetsklimat, mobbning, diskriminering, orättvis behandling, ojämlik löneutveckling, avsaknad av möjligheten att påverka sitt arbete och sina arbetstider …

När en människa ligger sömnlös på grund av sitt jobb, får ångest och panikattacker, mister sitt självförtroende och upplever att hennes värde är noll, ja, då har hon inte mycket att ge sin familj, sina barn, sina vänner. Hon har framför allt ingen energi för att orka med sig själv. Motorn stannar.

Det krävs visdom och kunskap för att vara en bra arbetsgivare. Är arbetsgivaren dålig blir resultatet dåligt, effektiviteten och arbetsmotivationen minskar, sjukfrånvaron ökar.

Dåliga arbetsgivare/chefer/förmän:

- ger otydliga besked, dubbla budskap, motiverar inte beslut

- är negativa till förändringar och nya initiativ, lyssnar inte

- skapar splittring mellan arbetstagarna, favoriserar

- ger varken uppmuntran eller stöd, följer inte upp arbetstagarnas insatser

- vill inte delegera eller ge ansvar, eller ger ansvar men inga befogenheter

- pantar på viktig information

- ser mellan fingrarna på mobbning

- ringer och stör på semester eller ledig tid

- fuskar sig igenom utvecklingssamtal, förordar inte personalutbildning

- dikterar, sätter upp gränser och förbud, visar inget förtroende

Statens produktivitetsprogram är ett skräckexempel på dålig arbetsgivarpolicy. De statsanställda på alla nivåer har börjat konkurrera med varandra om rätten att stanna kvar. Chefer på mellannivå tvingas söka sina egna jobb på nytt i konkurrens med andra. Nya chefer inför nya arbetsmetoder och rutiner som de inte lyckas motivera, och som stjäl tid från det egentliga arbetet. Budgetmedlen skärs ner, personalen minskar eller omplaceras men kraven ökar. Intrigerna på statens arbetsplatser frodas. De som inte har varit för förändringarna, eller som inte anpassar sig genast, stämplas som bråkmakare, arbetsovilliga och blir utfrysta. Om de inte helt sonika får gå.

Alla människor måste få känna att deras arbetsinsats har betydelse för helheten och rätt att veta vilket det gemensamma målet är. Vi behöver reaktioner på vårt arbete, uppbyggande kritik och utbildning, rentav belöning när vi lyckas. Då ställer vi upp och gör gärna mer än vad som krävs av oss. Men när en människa upplever sig vara en bricka i ett spel hon inte kan påverka, och som kan läggas åt sidan och bytas ut, utan att spelet påverkas, förlorar arbetet sin mening.

• Diskriminering förekommer på fyra arbetsplatser av tio inom den privata servicesektorn och den offentliga. Vanligast är diskriminering på grund av svikande hälsa, handikapp eller ålder.

• En mycket stor del upplever att de överhuvudtaget inte kan påverka sina arbetstider (36 %), arbetsfördelningen (29 %) eller arbetets innehåll (16 %).

• Sex av tio upplever en ständig stress i arbetet.

Källor:

FFC:s förtroendemannaenkät 2008, FFC:s trivselbarometer 2008, Gert Ohlsson: Brinnande eldsjäl eller utbränd, Ilkka Vartiovaara: Burnoutista jaksamiseen m.fl.

JÄMNA LÅGOR - I, Se väggen innan du går in i den.

När livet innehåller för mycket av för litet

Vad får dig att känna dig riktigt levande? Är det havet, skogen, bergen eller är det dans och sång? Är det ett spädbarn som greppar ditt finger med hela sin starka lilla hand?

Eller var det rentav den stund du kom in i mål efter ett maratonlopp som du aldrig trodde du skulle orka igenom? Adrenalinet sipprade ur din kropp och du kände dig helt tömd. Levande. Halvdöd.

Livet är fullt av motsägelser och motsatser och så skall det vara. Vila efter arbete. Värme efter kyla. Vi har känslor för vartenda tillfälle och de tar ut varandra, kompletterar varandra. Glädje efter sorg. Lättnad efter oro.

När livet och känslorna och upplevelserna balanserar varandra mår vi bra. Men många människor saknar förmågan eller möjligheten till balans. De är ständigt uppe i varv, har flera bollar i luften samtidigt, behärskar dem suveränt. Men de ger sig inte rätten att vila.

Kroppen är skapt för motsatser, kontraster. När motsatserna inte är i balans, när det är mera i livet som tär än som helar, protesterar kroppen. Småningom brister man.

En människa kan brista på många sätt; psykisk eller fysisk sjukdom, alkoholism, våld.

Vem som helst kan drabbas av utbrändhet. Det är en lång process, sjukdomen kommer smygande. Ändå blir man överraskad och förstår kanske inte ens vad som har hänt. Diagnosen kan vara svår att ställa. Utbrändhet kan bero endast på arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön, men handlar oftast om en människas hela livssituation. Man har kunnat leva i obalans och missbrukat sina egna resurser i decennier innan gränsen är nådd. I den situationen behöver man människor omkring sig som är villiga att förstå vad det handlar om för att kunna hjälpa på rätt sätt. Det gäller både företagshälsovård, arbetskamrater, familj och vänner.

Syftet med den här artikelserien är att peka på vilka signaler man borde ge akt på för att undvika utbrändhet. Alltför många utbrända blir invalidpensionerade i brist på sakkunnig hjälp i god tid. Nytt är att helt unga människor i arbetslivet kan drabbas av utbrändhet. Det är en angelägenhet för oss alla.

Överansträngning kallade man det förr. På 1990-talet kallades det allmänt burnout. I många språk använder man en översättning till det egna språket: utbrändhet. Man brinner för något men glömmer att underhålla brasan, bränslet tar slut, elden falnar och dör. Man blir utbränd. Populärt sägs ofta att man går i väggen.

Den finska termen työuupumus, arbetsutmattning, är en något förenklad term. Inte heller utmattning är en helt rättvis beskrivning. Utmattningen syns sällan utanpå och den botas inte av några dagars eller veckors eller ens månaders vila. Folkpensionsanstalten gillar begreppet depression.

På fackspråk talar man ändå om utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Det är två olika kliniska nivåer av samma sjukdom. I denna och kommande artiklar i serien använder jag begreppet utbrändhet, eftersom det förklarar sjukdomen bäst.

Jag, en bloggare?

Det trodde jag aldrig!
Att jag skulle börja blogga.
Min moster fick vykort från sina grannar när de var ute och cyklade, ett vykort från varje land. En hel liten serie som blev en illustrerad reseberättelse. En gammaldags blogg, med andra ord.
Jag gillade tanken. Med vykort blir det aldrig av. Men så här?

Några saker vill jag dokumentera:

ESKILS: gården jag bor på sedan ett år tillbaka, och alla de förändringar den genomgår, förändringar och förbättringar. De bara måste dokumenteras.

UTBRÄNDHET: jag publicerar som bäst en artikelserie i tidningen Löntagaren och jag vill gärna ge den mera spridning. Den vill jag mycket gärna ha kommentarer på, för när artikelserien är över fortsätter jag att arbeta med temat.

BILDER: kanske jag hittar något i mina arkiv, men det mesta har jag faktiskt i pappersform! Min elektroniska kamera är jag inte du med än, och dessutom har jag tappat kabeln till datorn. Det kommer kanske småningom.

MIN RYGGSÄCK: jag bär med mig mitt förflutna i en tung ryggsäck. Jag kommer att rota igenom den småningom och se vad där finns för pärlor. Resten återvinner jag eller använder som förnybar energi ...