lördag 6 juni 2009

Jag, en bloggare?

Det trodde jag aldrig!
Att jag skulle börja blogga.
Min moster fick vykort från sina grannar när de var ute och cyklade, ett vykort från varje land. En hel liten serie som blev en illustrerad reseberättelse. En gammaldags blogg, med andra ord.
Jag gillade tanken. Med vykort blir det aldrig av. Men så här?

Några saker vill jag dokumentera:

ESKILS: gården jag bor på sedan ett år tillbaka, och alla de förändringar den genomgår, förändringar och förbättringar. De bara måste dokumenteras.

UTBRÄNDHET: jag publicerar som bäst en artikelserie i tidningen Löntagaren och jag vill gärna ge den mera spridning. Den vill jag mycket gärna ha kommentarer på, för när artikelserien är över fortsätter jag att arbeta med temat.

BILDER: kanske jag hittar något i mina arkiv, men det mesta har jag faktiskt i pappersform! Min elektroniska kamera är jag inte du med än, och dessutom har jag tappat kabeln till datorn. Det kommer kanske småningom.

MIN RYGGSÄCK: jag bär med mig mitt förflutna i en tung ryggsäck. Jag kommer att rota igenom den småningom och se vad där finns för pärlor. Resten återvinner jag eller använder som förnybar energi ...

2 kommentarer:

  1. Hej Atti!
    Länge sedan....
    Får fortfarande Löntagaren (Trevligt!) läste din artikel (senare alla) och tänkte "här är en som vet vad den skriver"... innan jag såg att det var du!Har själv också diverse personliga erfarenheter i dehär sakerna, liksom min hustru. Numera mår jag riktigt bra!
    Vad roligt att du nu bor på Eskils i Evitskog! En tid i min tidiga ungdom var dessa namn/ platser, tillika med "Atti", en viktig del av mitt dåvarande liv.....
    Bli inte förvånad om jag en vacker dag vandrar upp för gången till Eskils och bjuder på ett brett leende och minns den ljuva ungdomstiden....
    Varma Sommarhälsningar från Esa i Gamlakarleby

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att höra av dig, Esa!

    Jag har inte lagt in min senaste/sista artikel än, för jag har inte orkat/hunnit, men den kommer. Och du har ju läst den ...

    Jag blir inte förvånad - bara glad! Men ring gärna först!

    Kram!

    SvaraRadera