JÄMNA LÅGOR - III. Se väggen innan du går in i den

När stressen blir farlig

Stress är inte bara av ondo. För att överhuvudtaget kunna prestera något i livet behöver vi ett visst mått av stress. Stressen förändrar reaktionerna i kroppens kemi och är den signal vi behöver för att överleva när fara hotar. Så är vi funtade.

Vissa människor behöver mera stress än andra, och de åstadkommer då mer än andra. Stressen är det bränsle som håller motorn igång. Det här är heller inte farligt om man lyckas stänga motorn mellan färderna och låta den vila. Men stress kan också leda till utbrändhet.

Tillfällig stress kan botas med en tids vila. Utbrändhet kan aldrig botas med enbart vila. Inte en aldrig så lång sjukledighet botar en utbränd människa, om hon inte samtidigt får möjligheter att gå till botten med hela sin livssituation, och får sakkunnig hjälp. Javisst, med långvarig vila kan man återfå sin arbetsförmåga, men risken för återfall, och då kanske ännu djupare, är stor.

Stress är inte bara att ständigt ha bråttom eller att farten är hög. Farlig stress är när man tappar kontrollen över tillvaron. När högen eller listan med ogjorda saker ständigt växer och man inte vet vilken ända man skall börja i. Farlig stress är att varje dag på jobbet känna sig maktlös och ovärdig eller utanför. Farlig stress uppstår också av långvariga privata kriser, såsom fysiskt eller psykiskt våld och alkoholism i hemmet, kroniskt sjuka barn eller föräldrar att ta hand om. Små barn kan lära sig mönstret för farlig stress om de alltid blir underhållna och aktiverade, om de inte får ha det tråkigt ibland och det sällan är helt tyst omkring dem.

Bristen på någon att dela tillvaron med kan bli en övermäktig stressfaktor. Ett monotont arbete som inte ger någon tillfredsställelse men heller inte ”stressar” kan också bli så förlamande att kroppens stressignaler slår på det röda ljuset. Det kan leda till ångest och djup depression.

När stressfaktorerna är för många slår kroppen larm. Larmsignalerna kan vara plötsliga smärtor i rygg och mage, rytmstörningar, hudutslag och allergi, sömnlöshet, migrän. Oftast söker man då hjälp för de fysiska symptomen och det finns en risk för att man springer hos läkare i långa tider utan att få en diagnos. Också det ökar ångesten och oron. De fysiska symptomen är nog så verkliga och plågsamma, men det är också möjligt att de beror på att själen är sargad och man är på väg in i väggen med fart. Därför är kännedom om den egna kroppen en av de viktigaste vårdformerna vid utbrändhet. Det gäller att se varningssignalerna i tid.

Vi är inte bara fysiska varelser. Våra känslor och tankar kan göra oss fysiskt sjuka. Oro, skam och skuld, vrede och bitterhet, rädsla är känslor som tär. Obearbetad sorg och ensamhet kan plantera sjukdomar i kroppen.

Vi reagerar som ekorren i det berömda hjulet. Känslor leder till psykosomatiska sjukdomar. Fysiska sjukdomar är ofta signaler som berättar att vi mår psykiskt illa.

Stresspoäng enligt Thomas Holmes & Richard Rahe ger bl.a. följande förändringar:

Makes eller makas död (100 poäng), separation och skilsmässa (73, 65), personlig skada eller sjukdom (53), giftermål (50), arbetslöshet och pensionering (47, 45), graviditet eller sexuella problem (40, 39), yrkesbyte (36), stora lån (31), problem med svärföräldrar, barn flyttar hemifrån (29), personliga framgångar (28), förändrade personliga vanor (24), förändrade arbetsvillkor (20), ändrade matvanor och semester (15, 13), jul (12).

Om poängen under ett år är över 300 är risken att insjukna i en svår sjukdom 50 %, enligt forskarna. Risken minskar med minskade poäng.

De har också utarbetat ett särskilt poängsystem för barn och unga.